Aktiv/passiv förvaltning

Fondexperterna ser ett ökat intresse för alternativa fonder på bekostnad av tillväxtmarknaderna. Framförallt förbereder de sig dock inför ett eventuellt provisionsförbud som förväntas kunna förändra den svenska fondbranschen i grunden.

Ett provision­­förbud riskerar att inverka negativt på de mindre fond­leverantörernas hela distributions­modell

Fortsatt utmanande för mindre fondleverantörer

De senaste åren har fondexperterna lyft fram en utslagning av mindre fondförvaltare som en betydande företeelse på den svenska marknaden, och utifrån de svar vi fått i årets undersökning förväntas detta fortgå även under det kommande året. Utmaningarna kommer från flera olika håll: den allt tyngre regelverksbördan (framför allt för fonder som går utanför UCITS-regelverket) gör det svårt att få ekonomi i innovativa fondkoncept, passivt förvaltade fonder erbjuder motsvarande regional exponering med lägre avgifter, smart beta-fonder börjar dyka upp med förvaltningskoncept som liknar aktivt förvaltade fonder men med lägre kostnader och vid horisonten stundar ett eventuellt provisionsförbud som en del av ny MiFID II-baserad lagstiftning. Ett sådant förbud riskerar att inverka negativt på de mindre fondleverantörernas hela distributionsmodell och främja stora aktörer med egen rådgivning/försäljning. Under de senaste tolv månaderna lyfts inte denna utslagning/konsolidering av marknaden fram av mer än 20 procent av fondexperterna, men för de kommande tolv månaderna hamnar motsvarande siffra på över 40 procent. Om lagstiftarna vill ha en fondmarknad med ett brett utbud av produkter och såväl stora som små fondleverantörer som ser till slutkundernas bästa bör denna situation tas i beaktande när det nya regelverket utformas.

Andel egna fonder

Trenden med en ökande andel egna fonder i förvaltningen, som vi skrev om i förra årets rapport, tycks ha fortsatt under det senaste året. Andelen egna fonder ligger nu på nästan 40 procent i genomsnitt. Viktigt att betona är dock att det fortsatt är stora skillnader mellan olika medverkande aktörer. Precis som tidigare kan det antas att de egna fonderna främst används för räntefonder och dylikt där skillnaden mellan olika produkter är låg på grund av det nuvarande lågränteklimatet, men för de aktörer där andelen egna fonder är som högst håller inte denna förklaring. I dessa fall handlar det snarare om att premiera den egna förvaltningen på grund av dess egenskaper (hållbarhetshänsyn, förvaltningsmetodik eller motsvarande) eller för att ett dylikt beteende gynnar den egna koncernen.

2012

2013

2014

2015

Andel egna fonder i förvaltningen

Varför använder ni indexfonder?

* ANNAT SVAR INKLUDERAR:  ”används i de fall där kunderna inte vill ta någon förvaltarrisk” och
”vårt handelssystem tillåter inte ETF:er”.

Varför använder ni ETF:er?

* ANNAT SVAR INKLUDERAR: ”används i de fall där kunderna inte vill ta någon förvaltarrisk” och
”av trading-skäl som komplement till terminer”.

Ett
provisions­förbud kan bli den största förändringen som den svenska fond­branschen
har fått uppleva på många år

Regelverksförändringar det senaste året

EUs MiFID II-regelverk, och framförallt det provisionsförbud som ingår i detta regelverk, anses vara den viktigaste regelverksförändringen som har påverkat fondexperternas arbete under de senaste tolv månaderna. Detta trots att utformningen av ett eventuellt svenskt provisionsförbud ännu är en pågående process. Aktörerna som medverkar i undersökningen anser sig inte ha tid att vänta in besluten, utan många har redan påbörjat förberedelserna inför de förväntade regelverksförändringarna. Detta inkluderar att ta höjd för ett eventuellt provisionsförbud på den svenska marknaden i någon form. Även en tydligare transparens när det gäller redovisning av olika kostnader såsom courtage samt redovisning av active share (skillnad i innehav jämfört med jämförelseindex) lyfts fram som viktiga trender under de senaste tolv månaderna. Flera fondexperter påpekar även att UCITS-regelverket är viktigt och att allt mer kapital koncentreras i lösningar som följer detta, både på gott och ont då det gör det enklare att jämföra olika produkter samtidigt som möjligheterna inom förvaltningen begränsas.

Regelverksförändringar det kommande året

Det är helt klart att ett eventuellt provisionsförbud, som utgör en del av införandet av EUs MiFID II-regelverk i svensk lagstiftning, anses vara den viktigaste regelverksfrågan de kommande tolv månaderna. Flertalet fondexperter har redan nu börjat förbereda sig på ett förbud i någon form, och vissa av de svarande menar att detta kan bli den största förändringen som den svenska fondbranschen har fått uppleva på många år. Samtidigt är det ännu inte klart hur den svenska lagstiftningen kommer att se ut och hur omfattande ett eventuellt provisionsförbud blir. Efter att årets undersökning hade genomförts gick EU-Kommissionen dessutom ut med ett uttalande om att införandet av Mifid II kan komma att skjutas upp till 2018, vilket i så fall skulle innebära ytterligare ett år i ovisshet för den svenska fondbranschen. En annan trend som förväntas fortgå det kommande året är ökad transparens från fondleverantörernas sida. Konkret förväntas detta innebära fortsatt ökad användning av måttet active share för redovisning av hur mycket en fonds innehav skiljer sig från dess jämförelseindex samt särredovisning av courtagekostnaderna.

Trender - Aktivt förvaltade fonder

* ANNAT SVAR INKLUDERAR: ”alla aktiefonder har det tufft”, ”SRI har blivit viktigare och viktigare” och ”det har kommit alltfler produkter med absolutavkastning och multipla tillgångsslag”.

Trender - Passivt förvaltade fonder

* ANNAT SVAR INKLUDERAR: ”vi ser en ökad kunskap om passiva fonder hos allmänheten”, ”en allmän prispress” och ”ökat samarbete mellan etablerade och icke etablerade aktörer”.

Trender - Kostnader

* ANNAT SVAR INKLUDERAR: ”fokus på ökad transparens de senaste 12 månaderna” och
”beroende på provisionsförbudet kan hela betalningsmodellen förändras”.

Den
passiva förvaltningen / utbudet pressar priserna mer än vad ett eventuellt
provisions­förbud kommer att göra

Andel aktiva/passiva fonder

Andelen passiva fonder har minskat något sedan förra året, men denna förändring handlar troligtvis om en naturlig variation snarare än någon varaktig trend. Vårt konstaterande i förra årets rapport om att andelen passiva fonder tycks ha nått en relativt stabil nivå tycks således stämma ännu så länge. Det finns fortsatt enstaka fondexperter som enbart använder passiva fonder förutom när det inte finns något passivt alternativ för specifika exponeringar, men de allra flesta av de svarande använder båda fondtyperna i sin förvaltning. Användandet av smart beta-fonder kan möjligtvis komma att höja den totala andelen passiva fonder framöver, men ännu tycks inte så ha skett i någon märkbar utsträckning.

Trender

Aktivt förvaltade fonder

Fondexperterna har upplevt ett fortsatt starkt intresse för fonder inom alternativa tillgångsslag samt fonder med nischad förvaltning under det senaste året. Mer än 60 procent av de tillfrågade anser att alternativa fonder har varit en viktig trend under de senaste tolv månaderna, inklusive företagsobligationsfonder. Detta är i linje med förra årets rapport och har troligtvis bland annat att göra med dagens lågränteklimat som tvingar kunderna att se sig om efter alternativ till traditionella räntefonder. Till skillnad från förra året ansågs däremot intresset ha svalnat betydligt för fonder med fokus på tillväxtmarknaderna under de senaste tolv månaderna. Under de kommande tolv månaderna förväntas trenden med alternativa tillgångsslag och nischad förvaltning att hålla i sig. Dessutom lyfts ökad utslagning av mindre förvaltare fram som en trolig trend, vilket vi även behandlat i ett separat stycke. Denna förväntade utveckling är bland annat kopplad till om det införs ett provisionsförbud på den svenska marknaden.

Passivt förvaltade fonder

Det fortsatt ökande intresset för så kallade smart beta-fonder anses av fondexperterna vara den viktigaste trenden under de senaste tolv månaderna. Denna trend har hållit i sig från förra årets undersökning och spås även fortsätta under de kommande tolv månaderna. Däremot anser de svarande att det generella intresset för passiva fonder som komplement/alternativ till aktiv förvaltning har sjunkit jämfört med för ett år sedan. En av anledningarna som uppgavs är den allmänna börsnedgången. Etableringen av nya aktörer inom det passiva segmentet tycks också ha stannat av under de senaste tolv månaderna, vilket inte är helt oväntat med tanke på det stora antal aktörer som redan finns på marknaden. Istället menar flera fondexperter att de befintliga aktörerna fortsätter att bredda sitt utbud med fler och mer nischade fonder, inklusive smart beta-fonder. Denna trend förväntas fortsätta även under det kommande året.

Kostnader

Över hälften av fondexperterna uppgav att lägre förvaltningskostnader var en viktig trend under de senaste tolv månaderna, och ingen svarade att de generellt sett noterat högre avgifter. Det är en betydligt mer samstämmig bild av utvecklingen jämfört med de svar som vi erhöll för ett år sedan. Flertalet fondexperter uppgav även att de sett lägre resultatbaserade avgifter under det senaste året. Vissa fondexperter har även upplevt en press nedåt för förmedlingsersättningarna.

Under de kommande tolv månaderna verkar de flesta av de svarande relativt ense om att prispressen kommer att fortsätta även om det är oklart hur stor den blir. Det finns nämligen en betydande osäkerhet hos fondexperterna kring hur ett eventuellt provisionsförbud kommer att påverka fondavgifterna. De svarandes syn på hur ett provisionsförbud skulle påverka intresset för olika fondtyper går också isär – vissa tror att det kan gynna passiva fonder då aktiva fonder inte längre kan locka med generösa ersättningar medan andra tror att aktiva fonder kan komma att återta en del av marknaden från passiva fonder om avgiften gentemot en stor del av slutkunderna blir lägre som en konsekvens av slopade provisioner.

Om Svenskt Fondexpertindex, SFEI

SFEI är en oberoende rapport framtagen av Laika Consulting på uppdrag av Storebrand / SPP

Kontaktpersoner

Kaarlo Airaxin, Senior Advisor Investor Relations

08-440 82 40, 070-610 08 54

kaarlo.airaxin@laika.se

Johan Waldhe, Ansvarig analytiker

08-440 82 40, 070-433 59 33

johan.waldhe@laika.se

Laika Consulting AB

Birger Jarlsgatan 41A

111 45 Stockholm

08-440 82 40

www.laika.se

Åsa Wallenberg, VD SPP Fonder

070-361 34 09

asa.wallenberg@sppfonder.se

www.sppfonder.se

Sara Skärvad, Kommunikationschef SPP Fonder

070-621 77 92

sara.skarvad@spp.se

www.sppfonder.se