Fond­utvärderings­processen‍

Fondexperterna som ingår i undersökningen har alla olika angreppssätt och stilar, men samtidigt går det att se tendenser på aggregerad nivå. De använder sig generellt av en antingen främst kvalitativ eller främst kvantitativ fondutvärderingsprocess och större aktörer tenderar att föredra kvalitativa faktorer i högre utsträckning än mindre aktörer. 

Större aktörer tenderar att använda sig av kvalitativ utvärdering i högre utsträckning än mindre aktörer

För att närmare förstå hur fondexperterna arbetar inom fondutvärdering (vilket ofta vävs samman med den övriga investeringsprocessen) har vi ställt ett antal i första hand kvalitativa frågor i november 2009 som därefter kvantifierats och analyserats. Innehållet (inklusive de frågor och svar som presenteras grafiskt) reviderades inför 2014 års rapport.

Stilar inom fondutvärdering - kvalitativt respektive kvantitativt synsätt

En tydlig slutsats som kan dras av våra resultat är att det finns två utpräglade stilar inom fondutvärdering med varianter däremellan. De två stilarna utmärks av antingen ett kvalitativt eller ett kvantitativt fokus. Kvalitativa fondexperter värderar möten med och utvärdering av förvaltarna högt medan kvantitativa fondexperter framförallt fokuserar på fondernas förmåga att prestera riskjusterad avkastning utifrån ett antal förutbestämda kriterier. Större aktörer tenderar att använda sig av kvalitativ utvärdering i högre utsträckning än mindre aktörer vilket indikerar att möjligheten att inkludera aspekter utöver de rent kvantitativa till viss del tycks vara en kostnadsfråga.

Både kvalitativ och kvantitativ utvärdering av fonder kompletteras i de flesta fall med makroanalys, strategisk analys samt portföljsammansättning. Även dessa delar i investeringsprocessen kan vara mer eller mindre kvalitativa respektive kvantitativa i sin utformning. Ytterligheten är de förvaltare som anser att de enskilda fonderna bidrar med en mycket liten del till den totala avkastningen och därmed ofta väljer att investera i passivt snarare än i aktivt förvaltade fonder. För dessa förvaltare är fondutvärderingen av underordnad betydelse.

De viktigaste faktorerna i urvalsprocessen

När fondexperterna ombads räkna upp de viktigaste faktorerna i urvalsprocessen hamnade riskjusterad avkastning samt att förvaltaren är konsekvent i sin stil högst i resultatlistan. Även förvaltarteamets sammansättning bedöms vara en mycket viktig faktor.

Vilken förvaltningsstil föredrar ni?

* ANNAT SVAR INKLUDERAR: ”låg volatilitet”, ”konjunkturstabila bolag” och ”momentum- och trendföljande”.

Vad är de viktigaste
faktorerna i er fond­utvärderingsprocess?

1. Riskjusterad avkastning
2. Förvaltaren är konsekvent med sin stil
2. Förvaltar­teamet
4. Process / ­Filosofi
5. Fondens ­likviditet / Storlek
6. Kostnad
7. Riskkontroll
7. Annat svar
De flesta fondexperter blandar olika investeringsstilar beroende på marknadstro

Investeringsstilar

Förvaltningsstilar inom aktiv fondförvaltning kan delas upp i kategorierna tillväxt, värde och core. När vi frågade de fondexperter som arbetar med aktiva fonder om deras allmänna preferenser inom detta område blev det vanligaste svaret att det varierar beroende på den aktuella marknadssituationen. De flesta experterna har således ingen favoritstil utan arbetar löpande med att passa in stilexponering utifrån sin marknadsbedömning.

Databaser, tidsserier och historik

När det gäller databaser är det tydligt att fondexperterna primärt arbetar med Morningstar och Bloomberg. Inom historik är svaret mindre tydligt, förutom tre års horisont används både korta och långa tidsserier i utvärderingen. De flesta fondexperter ser gärna att en fond eller den nuvarande förvaltaren har tre års historik, men detta är sällan något absolut krav.

Ytterligare krav i utvärderingsprocessen

En faktor som enligt flera fondexperter blivit viktigare efter finanskrisen är fondernas organisation och legala struktur. Dessutom tycker de flesta av de svarande att det är viktigt med en transparent förvaltningsprocess och daglig handel i fonden. En aspekt som skiljer mindre och större aktörer åt är att större aktörer gärna investerar i större fonder och mindre aktörer i vissa fall i mindre fonder. Större fonder innebär mindre risk för problem med fondflöden och att fondexperten inte slår i taket på maximal ägarandel av en fond. Mindre fonder har däremot fördelen att kunna handla med mindre likvida värdepapper, vilket av vissa fondexperter anses vara en fördel.

Hur stor andel av en enskild fond får ert ägande maximalt uppgå till?

Vilka databaser använder ni i er fondutvärdering?

Vilka tidsserier använder ni?

Vad har ni för grundkrav för att ni ska investera i en fond?

Är kurssättning i svenska kronor viktigt?

Det kan låta rimligt att det är viktigt att en fond på den svenska marknaden är kurssatt i svenska kronor. De flesta av fondexperterna, med vissa undantag, anser dock tvärtemot att det inte är relevant alls. Däremot är den underliggande valutaexponeringen, som ofta avviker från den valuta fonden är noterad i, en viktig faktor som många fondexperter anser att fondförvaltarna kunde vara bättre på att informera om. I vissa fall anses det vara svårt att särskilja hur stor del av en fonds avkastning som beror av rena valutaförändringar. Om det är möjligt att kurssätta en fond i ursprungsvalutan (exempelvis en amerikansk fond i dollar) föredras detta i allmänhet jämfört med en kurssättning i svenska kronor då det minskar komplexiteten i den totala valutaexponeringen.

Fondkursrapportering

Idag sker inrapportering av NAV-kurser i vissa fall samma dag (kallas t+0) samt i vissa fall med eftersläpning (t+1), något som i vissa fall ställer till problem för fondexperterna. För framförallt fond-i-fondförvaltare är det viktigt att de underliggande innehaven kurssätts på samma sätt. Som en av de intervjuade uttryckte det är det inte framförallt hur kurssättningen går till som är irriterande, utan att det finns två olika system. En enhetlig standard skulle troligtvis uppskattas av många.

Om Svenskt Fondexpertindex, SFEI

SFEI är en oberoende rapport framtagen av Laika Consulting på uppdrag av Storebrand / SPP

Kontaktpersoner

Kaarlo Airaxin, Senior Advisor Investor Relations

08-440 82 40, 070-610 08 54

kaarlo.airaxin@laika.se

Johan Waldhe, Ansvarig analytiker

08-440 82 40, 070-433 59 33

johan.waldhe@laika.se

Laika Consulting AB

Birger Jarlsgatan 41A

111 45 Stockholm

08-440 82 40

www.laika.se

Åsa Wallenberg, VD SPP Fonder

070-361 34 09

asa.wallenberg@sppfonder.se

www.sppfonder.se

Sara Skärvad, Kommunikationschef SPP Fonder

070-621 77 92

sara.skarvad@spp.se

www.sppfonder.se